Reporäntan

Vad är reporäntan?

Reporäntan är den räntan som bankerna får låna pengar när de lånar av riksbanken och den bestämmer bankernas kostnader för upplåning. Nuvarande reporänta är negativ och från 17:e februari 2016 ligger den på -0.5%.

Hur har reporäntan utvecklats?

Genom att bestämma nivån på reporäntan påverkar Riksbanken de olika bankerna som i sin tur justerar räntor som hushåll och företag får betala när de lånar pengar. Det är ett kraftfullt vapen för att påverka aktiviteten i ett lands ekonomi och även på vilken nivå inflationen hamnar.

Reporäntan sänktes till historiskt låg nivå på 0% från 29:e oktober 2014 och sedan har räntebanan gått ner kontinuerligt. Den 25:e mars 2015 låg reporäntan på -0.25%.

Innan denna sänkning hade den sänkts från 9:e juli på 0.25%, tidigare låg reporäntan på 0.75 % (från 18:e december 2013) så riksbanken har kontinuerligt sänkt räntan kraftigt under senaste året.

Enligt riksbankens prognos för reporäntan som publicerades 21:a december 2016 räknar de med att höja reporäntan först 2018. Under första halvåret 2017 kommer de utöka sina köp av statsobligationer med 30 miljarder.

Bankernas räntor följer riksbankens ränta speciellt de rörliga räntorna. Läs mer om reporäntan på riksbankens sida.

Hur reporäntan historiskt sett har bestäms i Sverige:

Nordeas ekonomer skrev tidigare att det finns ett samband med att reporäntan som kunde förklaras av arbetslösheten under det senaste decenniet enligt en artikel i Dagens Industri.

Skattningen visar att variationer i arbetslösheten har förklarat hela 95 procent av variationen i reporäntan under den senaste tioårsperioden. Resterande 5 procent kan förklaras av inflation, resursutnyttjande, tillfälligheter med mera”, enligt Nordeas ekonomer.

Modellen som utgår från Harvard professorn och fd ekonomiska rådgivaren till George Bush Gregory Mankiws modell, ser ut så här: r=12-1,37*a.
Reporäntan = 12 minus 1,37 gånger arbetslösheten.

Med Gregory Mankiws modell borde reporäntan vid 6,2% arbetslöshet ligga på:
12-1,37*6,2=3,506 %

Fast frågan är ifall sambandet verkligen är så enkelt och linjärt i framtiden. Formeln tar tex inte upp inflationen, bytesbalans etc som parametrar och riksbanken har satt inflation som ett av sina hvudumål…